Jag har lagt mycket mer tid på fåglar i år än tidigare år och visst har det blivit lite bilder men den mesta tiden är lagt på holkar och inventering av diverse fågelholkar (se tidigare inlägg). Detta resulterar nästan aldrig i bilder men det känns ändå bra att bjuda tillbaka något till naturen som skänker så mycket glädje och upplevelser. Tänk om alla som har natur och fågelintresse kunde förstå vilken bostadsbrist det råder i naturen…

Vit älg i Munkedal

Ja, bara för att det har blivit mycket tid med fåglar så har jag inte glömt av min gamla kärlek, den vita älgen i Munkedal. Den har blivit mycket svårare än den har varit tidigare år men detta har säkert inte så mycket med älgen att göra utan att det inte finns eller har funnits lockande grödor på åkrarna. I maj månad under lövsprickningen bjöd den på flera fina möten och härliga stunder.

I Löv You

Under perioden som den skiftade vinterpälsen så såg den verkligen ut som en slagen hjälte, så tidigt på året är hornen väldigt små. Som tur är så kan hornen växa upp till 20 mm per dygn under gynnsamma perioder, det som styr hornens tillväxt är könshormoner och tillväxthormonerna. Vi får väl se hur stora horn han får framåt höstkanten förra året så var han en udda tiotaggare, dvs han hade fyra taggar på en sida och fem taggar på den andra.

Det är alltid lika roligt varje gång som jag träffar på min bleka vän och gissningsvis har jag haft över hundra möten under årens lopp och jag kan aldrig titta mig mätt. Fotografisk och filmmässigt så känns det som jag är ”klar” med Munkedals älgen och både denna och de andra vita älgarna i Sverige har fått ett uppsving av all publicitet. De vita älgarna har fått nyfunnet intresse bland alla naturfotografer och de kommer säkert att dyka upp i många olika sammanhang fram över.

Jag har ju haft glädjen att få levererat bilder och filmsekvenser till allt från lokala tidningar, kommunen, Världsnaturfonden, Sveriges Radio, Sveriges Television med flera, till så stora tidningar som Tyska Bild som trycks i över två miljoner exemplar. De mest minnes värda stunderna med media var när jag gjorde en studio inspelning till en Nyårskrönika för SVT i december 2013 och när jag hade med mig Sveriges radio på spaning sommaren 2014. Det var nästan helt overkligt att sitta i sminket och bli ompysslad för att sedan gå in den största SVT studion i Göteborg och diskutera älgen. Det känns nästan konstigt att älgen har rönt sånt otroligt stort intresse på alla håll och kanter men visst har det varit roligt. Sedan så är jag egentligen inte den där sociala personen som trivs när det är mycket runt mig, jag mår bäst när jag får sitta på en stubbe i skogen för mig själv.

Hoppas att alla som besöker den vita älgen gör det med stor respekt och vördnad, så den slipper ”onödig” störning nu när den har blivit så populär. Det gäller också att man hela tiden uppför sig och respekterar markägarna, boende och jägarna i området. Speciellt gäller detta vid jakttider, att man inte kör på vägar som man inte får eller att man lockas att gena över odlade åkermarker. Ja, egentligen så är detta helt självklara saker men tyvärr så händer det att man stöter på mindre trevliga händelser i naturfotograferingens spår. Det gäller att aldrig göra avkall på sina egna uppsatta etiska regler vare sig mot djuren, fåglarna eller markägare.

Så här skrev Expressen i våras om den vita älgen:

http://www.expressen.se

Såg att mitt radioprogram som Studio 1 gjorde sommaren 2014 om älgen fortfarande ligger ute på nätet, vill ni lyssna så ligger det på länken nedan:

Sveriges Radio, Den vita älgen i Bohuslän.

Må väl, ta hand om varandra och naturen!
/Ingemar