Honan tittar fram ur holken och undrar vad som är på gång.
Tiden springer bara iväg som vanligt och i naturen står inget stilla oavsett om vi tycker våren är lite kall och tråkig. Några av vårens höjdpunkter är tjäder och orrspelen som redan har kulminerat med några veckors marginal. Som naturmänniska så lever man oftast med årstiderna och varje period i naturen har sin art och nu börjar det bli dags att ringmärka invånarna i kattuggleholkarna.
Ungarna lyfts försiktigt ur holken.
Ringmärkning av fåglar ligger till grund för forskning då man kan studera fåglars livslängd, förflyttningar och populationsutveckling. Det sätts en liten metallring runt ugglans ben med en unik sifferkombination. I Sverige är det Ringmärkningscentralen som finns på Naturhistoriska riksmuseet som sköter allt administrativt rörande ringmärkningen och det är även deras adress som står på ringarna så dit skickas en eventuellt upphittad ring.
Kattuggleungarna får åka tryggt i en hink både upp och ner från holken.
Ringmärkaren sätter på ringen med van och varsam hand.
Ugglor lever oftast ett mycket anonymt liv även för oss som försöker följa naturen mer ingående så det är alltid spännande att vara med på ringmärkningen.
Vid ringmärkningen finns det en liten möjlighet att närmare få studera dessa ungar utan någon extra eller ytterligare störning för ugglorna.
Nöjd och belåten unge sitter och väntar på att få hissas upp till holken igen.
Det är alltid lika fascinerande att både få en inblick i ringmärkningen av fåglar och att man inser vilka otroliga arbetsinsatser som görs i det tysta. Holkar skall både snickras, monteras upp och inventeras sedan så skall ju ungarna ringmärkas av en ringmärkare med rätt utbildning och kunskap.
(bilderna är från tidigare år, då det snart är dags för årets märkning)
Ha en fin vecka!
/Ingemar
Har du hittat en ringmärkt fågel
Har du hittat en ringmärkt fågel så ”glöm” absolut inte att rapportera in ringen, läs mer på länken nedan:
Naturhistoriska riksmuseet