Under veckan som gick så var det många som bevittnade det kraftiga stjärnfallet som syntes på himlen och kraftigast var det natten mot torsdagen. Varje år i augusti träffar jorden på Perseiderna som är ett meteorregn som kommer från kometen Swift-Tuttle. Detta meteorregn är små partiklar som som ligger som en svans bakom kometen och när partiklar inträder i jordens atmosfär så förångas de och på så vis uppkommer det som vi både kallar och uppfattar som stjärnfall.
Meteorsvärm.
Partiklarna är inte mycket större än ett gruskorn men deras hastighet på upp till 60 kilometer per sekund är desto mer imponerande och det är under tiden de förångas som ett ljusspår bildas på himlavalvet. I år sammanträffade meteorsvärmen Perseidernas möte med jorden samtidigt som månen knappt syntes så det var mycket mörkt på himlen vilket är en förutsättning för allt som har med skådning på natthimlen att göra. Ljusföroreningar är alltid ett bekymmer när man fotograferar natthimlar eller försöker bevittna stjärnfall och norrsken. Det bästa är att ta sig flera mil ut i skogen från närmsta bebyggelse men som fotograf vill man ibland ha ett känt motiv som i ovanstående bild. Så då finns det inget att välja på men natten var magisk och bjöd på kraftiga stjärnfall trotts ljusförorening från Uddevallabron och själva Uddevalla i bakgrunden.
Make a wish.
När det var som intensivast så syntes ibland flera stjärnfall samtidigt och gissningsvis upp till mellan 60-80 stycken per minut. När man var liten så fick man ju alltid önska sig något när man såg ett stjärnfall men med dessa förutsättningar så hinner man inte med att komma på saker att önska sig då det ena stjärnfallet avlöste det andra.
Make a wish!
/Ingemar