Kategoriarkiv: Fåglar

En snabb titt

En snabb titt i närområdets holkar för göktyta avslöjar att det är eller har varit häckning i alla holkar. Det låter ju jätte bra vilket det på sätt och vis också är men som ni förstår så är det inte göktytan som har tagit holkarna i anspråk utan talgoxar och blåmesar.

Holk som är anpassad för göktyta.

Holk som är anpassad för göktyta.

Jag trodde nog att det skulle bli häckning av göktyta i någon av holkarna som finns i mitt närområde då jag vid flera tillfällen har hört göktytor vid några av holkarna.

Ingen hemma just nu men bomaterialet avslöjar att det har varit bebott i år tyvärr inte av göktytan.

Ingen hemma just nu men bomaterialet avslöjar att det har varit bebott i år tyvärr inte av göktytan.

Göktyteholkarna är byggda så att fronten enkelt kan öppnas för att man då eventuellt skall kunna ringmärka ungarna. De fåglar som nu häckar eller redan har häckat har släpat in bomaterial och lagt det på spånen som ligger i botten till göktytan så därför har det blivit ett rejält bygge på höjden.

En snabb titt i den tysta holken fick fart på tiggarlätena och avslöjade husockupanter i form av talgoxar.

En snabb och försiktig titt i holken avslöjade husockupanterna (talgoxe).

Hoppas att det går bra för de nu inneboende gästerna så får man hålla tummarna för att göktytan tittar in nästa år. Självklart så får holkarna städas till hösten så det återigen blir en 3-4 cm djup bädd av spån i botten.

Må väl!
/Ingemar

Lycka till uggleungar

Tiden springer iväg som vanligt och även fast våren har varit kall så står inte naturen stilla och väntar. När det gäller de charmiga kattugglorna så har den största delen av årets kullar med ungar nu lämnat holken även fast det faktiskt fortfarande finns nykläckta ungar på något ställe.

Trötta uggleungar som väntar på att alla syskon skall få sina ringar vid ringmärkningen.

Trötta uggleungar som väntar på att alla syskon skall få sina ringar vid ringmärkningen.

För att underlätta vid inventering av alla holkar så har vi tillverkat ett ”ugglespö” eller rättare sagt ett toppknutet teleskopmetspö har byggts om för ändamålet. Fiskespöt utrustas med en kamera som kan filma inne i holken och man kan därefter dra slutsatser inför kommande ringmärkning.

Ugglespöt med tillhörande kamera tittar in i en kattuggleholk.

Ugglespöt med tillhörande kamera tittar in i en kattuggleholk.

Denna inventering sker en kanske två gånger på våren och det går oerhört fort så att störningen skall bli minimal för ugglorna. Oftast lämnar ugglehonan holken men hon kommer omgående tillbaka till då hela proceduren med filmningen invändigt av holken tar 30-40 sekunder från man har närmat sig holken tills man har dragit sig undan. När ungarna är lite större så brukar inte honan vara kvar i holken och ungarna tar det mesta i livet med en klackspark även när en konstigt flygande tefat seglar in i holken.

Inventering av kattuggla med hjälp av fiskespö

Film från inventering, sist i filmen kan man se dess ungar i holken vid ringmärkningen. Innan man för in kamera så knackar man alltid på för att ugglemamman skall kunna lämna holken en kort stund.

Redan för två veckor sedan hade denna unge lämnat holken. När bilden togs så kunde den flyga "hjälpligt" korta sträckor.

Bara 8 – 10 dagar in i maj så hade denna unge lämnat holken, tyvärr så hade denna ungen inga syskon utan var ensam i kullen. Nedan finns en film från 2014 då de var fyra ungar i kullen från samma holk.

Film om kattugglans ungar

Filmen är från 2104 och gjord några dagar efter att ungarna har lämnat holken, de året så var det fyra ungar i kullen till skillnad mot i år då det bara var en unge i kullen från samma holk.

Nu återstår det bara att önska årets uggleungar lycka till i livet!

Må väl

/Ingemar

 

 

 

Tjäder – gammelskogens krigare

Tjädern tittar försiktigt fram bakom trädstammen.

Tjädern tittar försiktigt fram bakom trädstammen.

Varje årstid har sina fåglar lite grov sett och den tidiga våren går alltid i orren och tjäderns tecken, just tjädern är en stor och mytomspunnen skogsfågel. Den har på senare tid blivit en synonym med gammelskogen som är dess främsta biotopval och där ligger oftast spelplatsen. Det är på spelplatsen som gammelskogens krigare slås om att vinna honornas gunst och att få para sig med dem. Oftast kan spelet bland tupparna vara mycket utdraget men honorna brukar befinna sig i området under en veckas tid, denna vecka benämns oftast som ”höneveckan” i folkmunnen.

Tjädertuppen traskar i kanten på av det nyss avverkade hygget.

Tjädertuppen traskar i kanten på ett hygge.

Moderna skogsbruket

Tjädern har varit och är utsatt för stora påfrestningar i form av det moderna skogsbruket främst är det skogsavverkningen som utgör ett hot mot tjäderbeståndet. Ett annat bekymmer är att skogen som återplanteras oftast är gran och den sätts för tätt vilket inte gynnar markvegetationen som tjädrarna är så beroende av.

Tjäder på spelplats i skogen.

Tjäder på spelplats i skogen.

Tjäderspel

Det är verkligen en av årets fågel höjdpunkter när man hör att någonstans i mörkret utanför gömslet finns det tjädrar. Deras läte minns man länge efter en session i tjädergömslet och just hur det ser ut som dom med med sänkta vingar flyter fram bland riset på marken i jakten på sin motståndare. Allt är inte nattsvart för tjädern utan tvärt emot vad man skulle tro så uppvisar den faktiskt en ökande trend under de senaste femton åren enligt Svensk fågeltaxerings standardrutter (Biologiska institutionen, Lunds universitet). Det går dock inte blunda för utvecklingen av det moderna skogsbruket och att det inte tas något ekonomiskt ansvar så de få resterna av gammelskog som idag finns kvar kan sparas för framtiden.

Födosökande tjäder.

Födosökande tjäder.

För tjädern så är markvegetationen inte bara en plats för kycklingarna att gömma sig utan det är även en de viktigaste födokällorna jämte tallbarr.  Tjädern är verkligen gammelskogens krigare och en tjäderspelplats är verkligen värd att skydda från avverkning.

Må väl!

/Ingemar

 

Triangeldrama

Salskraken jagar bort kniphanen så vattnet skvätter.

Salskraken jagar bort kniphanen så vattnet skvätter.

I bland händer det märkliga saker i naturen och det bildas par över artgränserna, oftast så blir det inga avkommor men det händer ibland att dessa förhållanden resulterar i ungar. I Björkås dammar i Vänersborgs kommun utspelade det sig ett triangeldrama av sällan skådat slag i våras då en salskrakes hane  fattade tycke för en kniphona. Denna händelse gick inte någon förbi och det var många både fågelskådare, fotografer och allmänt naturintresserade som lade mycket tid vid dammarna.

Hur mycket kniphanen än visade upp sig så var alltid salskraken där i bakgrunden och förstörde.

Hur mycket kniphanen än visade upp sig så var alltid salskraken där i bakgrunden och förstörde.

Salskraken som är en flyttfågel var på väg norrut till sina häckningsområden som återfinns i norra Skandinavien och norra Ryssland. Så att denna vildmarksfågel som bara ses i sträcktider eller under vintern hos oss skall slå sig ner i en mindre damm är verkligen unikt. Vid de få gånger som man vanligtvis ser salskraken så är det alltid på mycket långa håll och vid kusten eller i någon av vårt områdes större insjöar. Det var kärleken till kniphonan som höll kvar salskraken i dammen under lång tid, vi var många som funderade på om det skulle bli så kallade knipskrakar vilket avkomman heter då knipa och salskrake parar sig.

Salskraken är den dominerande och kniphanen får ingen möjlighet att närma sig sin hona.

Salskraken är den dominerande och kniphanen får ingen möjlighet att närma sig sin hona.

Salskraken befann sig i Björkås dammar i en dryg månad och gjorde livet surt för kniphanen på alla sätt och vis, kniphanen får snällt vänta tills nästa år på sin tur. Det finns dock ett litet frågetecken för det var en salskrake i Björkås dammar även under 2014 men den gången stannade den bara under några dagar så kan det vara samma individ? Om det skulle vara samma individ så kan det vara upplagt för triangeldrama även 2016. Det finns i alla fall inga knipskrakar i dammen idag, vilket kanske är tur då naturen inte har något att vinna på dessa parningar över artgränserna. Sedan så tror jag vi är väldigt många som hade varit där och tittat på dessa udda ungar om de hade funnits några i dammarna.

det något udda paret, salskrakshane och kniphonan tätt tillsammans.

Det något udda paret, salskrakshane och kniphonan tätt tillsammans.

Avkomman kallas som sagt för knipskrake de fåglarna får ett mycket säreget utseende och dessa är mycket sällsynta. Salskraken befinner sig mellan de vanliga skrakarna (småskrake, storskrake) och knipan genetiskt så det påverkar kanske att den lättare kan fatta tycke för en knipa. Uppskattningar av det Svenska beståndet av reproducerande salskrakar gör gällande att det finns ungefär 800 individer i landet och dessa återfinns under häckningsperioden främst i Lappland.

Salskraken går till attack mot knipan.

Salskraken går till attack mot knipan.

Fåglar är så fascinerande och ju mer man lär sig ju mer inser man så lite man kan, det finns alltid massor att lära sig om dem.

Ha en fin vecka!

/Ingemar

 

 

 

Ringmärkning av kattuggla

Honan tittar fram ur holken och undrar vad som är på gång.

Honan tittar fram ur holken och undrar vad som är på gång.

Tiden springer bara iväg som vanligt och i naturen står inget stilla oavsett om vi tycker våren är lite kall och tråkig. Några av vårens höjdpunkter är tjäder och orrspelen som redan har kulminerat med några veckors marginal. Som naturmänniska så lever man oftast med årstiderna och varje period i naturen har sin art och nu börjar det bli dags att ringmärka invånarna i kattuggleholkarna.

Ungarna lyfts försiktigt ur holken.

Ungarna lyfts försiktigt ur holken.

Ringmärkning av fåglar ligger till grund för forskning då man kan studera fåglars livslängd, förflyttningar och populationsutveckling. Det sätts en liten metallring runt ugglans ben med en unik sifferkombination. I Sverige är det Ringmärkningscentralen som finns på Naturhistoriska riksmuseet som sköter allt administrativt rörande ringmärkningen och det är även deras adress som står på ringarna så dit skickas en eventuellt upphittad ring.

Kattuggleungarna får åka tryggt i en hink både upp och ner från holken.

Kattuggleungarna får åka tryggt i en hink både upp och ner från holken.

ringmärkning, kattuggla, ipnaturfoto,

Ringmärkaren sätter på ringen med van och varsam hand.

Ugglor lever oftast ett mycket anonymt liv även för oss som försöker följa naturen mer ingående så det är alltid spännande att vara med på ringmärkningen.

ringmärkning, kattuggla,

Vid ringmärkningen finns det en liten möjlighet att närmare få studera dessa ungar utan någon extra eller ytterligare störning för ugglorna.

ringmärkning, kattuggla, unge, naturhistoriska riksmuseet

Nöjd och belåten unge sitter och väntar på att få hissas upp till holken igen.

Det är alltid lika fascinerande att både få en inblick i ringmärkningen av fåglar och att man inser vilka otroliga arbetsinsatser som görs i det tysta. Holkar skall både snickras, monteras upp och inventeras sedan så skall ju ungarna ringmärkas av en ringmärkare med rätt utbildning och kunskap.

(bilderna är från tidigare år, då det snart är dags för årets märkning)

Ha en fin vecka!

/Ingemar

Har du hittat en ringmärkt fågel

Har du hittat en ringmärkt fågel så ”glöm” absolut inte att rapportera in ringen, läs mer på länken nedan:

Naturhistoriska riksmuseet

Hornuggla – Long-eared owl

Hornuggla, det är inte svårt att förstå varifrån den har fått sitt namn.

Hornuggla, det är inte svårt att förstå varifrån den har fått sitt namn.

Hornugglan är en medelstor uggla som har en kroppslängd av 30-38 cm och vingspannet mäter 85-98 cm. Det är inte svårt att förstå varför hornugglan heter just hornuggla med sina långa örontofsar som den kan resa lite beroende på humör. På engelska heter den long eared owl som fritt översatt blir ”lång-örad uggla”. Örontofsarna är såklart inga öron utan bara fjädrar som fäster i området runt öronen. Hornugglan är relativt vanlig i de södra och mellersta delarna av landet och den trivs främst i jordbrukslandskapet där man med lite tur kan få se den jaga i gryning och skymning över de öppna ytorna.

Hornuggla på dagkvist i en tall, där de oftast är mycket svåra att få syn på.

Hornuggla på dagkvist i en tall, där de oftast är mycket svåra att få syn på.

Ha en fin helg!

/Ingemar

 

Rackelhanen, en sällsynt skojare i fågelvärlden

Många har säkert hört talas om rackelhanen men trott att det är ett uttryck och inte en fågel. Rackelhanen är en riktigt skojare i fågelvärlden och existerar i allra högsta grad även fast den är mycket sällsynt. Den är en korsning mellan orre och tjäder, det spekuleras i att det också mer specifikt är orrtupp och just en tjäderhöna som har haft en kärleksstund. Just konstellationen orrtupp och tjäderhöna grundar sig på teorin att det skiljer för mycket i storlek mellan en tjädertupp och en orrhöna.

Rackelhanen är en mycket vacker fågel, här visar den upp sig i all sin prakt.

Rackelhanen är en mycket vacker fågel, här visar den upp sig i all sin prakt.

När två olika arter parar sig så kallas dessa avkommor för hybrider och de vanligaste är att dessa hybrider blir helt sterila, vilket också är det troliga för rackelhanen. Rackelhanarna brukar uppträda spelgalna året runt för den som har turen att träffa på dem eller oturen om man så vill. Det är ju faktiskt så att spelgalna tjädrar och rackelhanar kan gå till attack mot människor. Som alltid så gäller det  att man inte stör dessa fåglar för mycket i deras hormonstinna tillstånd för det är såklart påfrestande fåglarna att uppvisa detta spelgalna beteende.  Rackelhanen skiljer de sig en del från både orren och tjädern i utseendet och hamnar i något gränsland. Det samma gäller rackelhanens läte som också skiljer sig markant från sina föräldrar orren och tjädern.

Närbild på rackelhanen med sina uppburrade ögonbryn.

Närbild på rackelhanen med sina uppburrade ögonbryn.

Det brukar dyka upp rackelhanar på olika platser i landet med jämna mellanrum men efter ett antal år så brukar rapporterna ebba ut och fåglarna har troligen avlidit.

 

 

Unik bild då både orre, tjäder och rackelhanen är synliga på mossen. Vem vet det kanske var här som rackelhanens föräldrar hade en intim stund över artgränserna.

Unik bild då både orre, tjäder och en rackelhane är synliga på mossen. Vem vet det kanske var det här som rackelhanens föräldrar hade en intim stund över artgränserna några år tidigare.

 

Ha en fin helg!

/Ingemar

Här nedan finns det mer att läsa angående mitt tidigare inlägg om norrsken:

http://www.expressen.se/gt/ny-chans-att-se-norrsken-i-kvall/

 

 

 

Lyckade häckningar av kattuggla

Hur man än vänder och vrider sig så brukar det alltid gå en månad mellan mina inlägg och jag skriver alltid att jag skall bättra mig men… Det börjar snart påminna om ett nyårslöfte, som ständigt bara bryts.

Hur som helst så är vi mitt uppe i perioden som man har längtat efter hela vintern, fåglarna dyker upp och värmen börjar infinna sig. Försiktig och snabbt kan man titta till uggleholkarna för att se om det finns några hyresgäster i holkarna inför kommande ringmärkning och visst verkar det så. Det är häckning i fem av de sex senast uppsatta holkarna så det är ju mycket glädjande och detta verkar såklart lovande för framtiden.

Kattugglan tittar fram ur en nyuppsatt holk.

Kattugglan tittar fram ur en nyuppsatt holk.

Må väl!

/Ingemar

 

Uggletider

Hög tid att lyssna efter ugglor.

Även fast vädret skiftar snabbt mellan regn och klarblå himmel just nu så är vi på väg in i en härlig period i naturen. Den tid som nu står för dörren är vi många som har längtat efter, de första tranorna har nu dykt upp vid Hornborgasjön och det är ju ett efterlängtat vårtecken. För den som gillar ugglor så är det bara att ge sig ut lyssna nu när de ropar in sina revir. Självklart så är ju vindstilla nätter bäst för då hörs deras rop längre på grund av att det inte finns något störande vindbrus.

Kattuggla på dagkvist utanför en naturlig boplats. Just dessa boplatser blir det mindre och mindre av då många äldre träd blåser ner eller sågas ner.

Kattuggla på dagkvist utanför en naturlig boplats. Just dessa boplatser blir det mindre och mindre av då många äldre träd blåser ner eller sågas ner.

 

Sätt upp en fågelholk för kattuggla.

Kattuggleholkar som väntar på att bli uppsatta.

Kattuggleholkar som väntar på att bli uppsatta.

Det är mycket enkelt att hjälpa kattugglan i sin brist på boplatser, det gäller bara att ta sig lite tid att bygga eller köpa en uggleholk som man sedan sätter upp. Självklart måste man ha markägarens tillstånd och att man är försiktig när man spikar i träden om det ens är nödvändigt.  Holkarna på bilden ovan skall hängas upp och det fungerar mycket bra om det görs rätt. Spikar från fågelholkar som ”glöms” kvar i träd kostar massor av pengar när en sågklinga träffar spikarna så detta bör man undvika i det längsta.

Trötta kattuggleungar som har hoppat ut från sin holk.

Kattugglans ungar har en period som brukar benämnas ”klätterperioden” och då är de inte flygfärdiga men klättrar runt i träden för att utforska livet utanför holken. Ofta brukar man kunna lokalisera ungarna om det inte är för tätt lövverk där holken eller boträdet är. Dessa ungar sitter lite dolda och dagdrömmer, att de sitter lite dolda beror på att väldigt många andra fågelarter brukar attackera dem. Just andra fåglar som attackerar ugglor brukar vara ett säkert sätt att upptäcka ugglor som sitter väl dolda. Hör man ett enormt väsen på andra fåglar allt ifrån småfåglar till skator, kråkor och trutar så kan det vara en uggla som får påhälsning, en uggla som man aldrig hade upptäckt utan de andra varnade fåglarna.

Må väl!

/Ingemar

 

 

 

 

Snart är dom här

Tranor, trandans och Hornborgasjön ett verkligt måste på våren.

Tidig gryning och solen är på väg upp vid Hornborgasjön.

Tidig gryning och solen är på väg upp vid Hornborgasjön.

Vilket otroligt vackert väder vi har haft idag, flera plusgrader och en blå himmel. Det finns nog ingen djur, natur och fågelmänniska som inte direkt börjar vandra iväg i tankarna en sån här dag. Våren står för dörren med alla härliga fåglar för visst är det fåglarna som man mest förknippar våren med. Hösten är ju klövviltets tid men våren kommer alltid vara fåglarnas tid och luftrummet kommer återigen fyllas med vingslag och fågelsång.

Trotts att man har varit vid Hornborgasjön och tittat, lyssnat och njutit av tranorna hur många gånger som helst så måste man bara dit varje år. Det är ett ”startskott” som alltid kommer att höra till även fast det just vid trandansen aldrig brukar infinna sig någon större naturfeeling.

Funneshultssjön, Ljungskile 2014, de nyanlända tranorna har haft en kall mars natt.

Det dröjer inte länge innan man nästan blir ”trött” på ljudkulissen som finns vid Hornborgasjöns trandans och man längtar bort till några av de tranparen som finns i regionen. Filmen ovan är filmad i mars 2014 och tranorna vid Funneshultssjön har haft en mycket kall natt. Inget ont om tranorna vid Hornborgasjön med ett härligt trumpetande från ett tranpar som överröstar orrarnas bubbel en kall, fuktig morgon i storskogen det är som balsam för själen.

Ja, nu är dom snart här!

Må väl!

/Ingemar