Vi går mot en härlig tid då hösten står för dörren och detta innebär såklart att all tid i skog och mark kommer att läggas på klövviltet och då främst skogen konung älgen. Temperaturen sjunker, dimmorna dansar och hela landskapet ändrar karaktär av lövens färger innan de tillslut ger efter och släpper sitt grepp om trädens grenar. Älgarna har fejat sina horn och börjar gå in i sin brunstperiod vilket alltid är en spännande tid. De skall hålla redan på korna i området och som jag skrev i inlägget om trafiken senast så är de aktiva dygnet runt och rör sig över större områden. Detta gör såklart att det kan vara mycket enklare att snubbla över älgtjurarna och under denna perioden så är de oftast helt upptagna med sina hormonstinna planer.
Vit älg, Munkedal med fejade horn i början på september.
Som ni har märkt så är jag inte så aktiv med min hemsida men det är alltid lika roligt för alla mejl och samtal som kommer angående djur, natur och mina bilder. Den senaste veckan har jag varit i Värmland där jag för drygt ett år sedan stiftade bekantskap med ett område som hyser stora älgar varav några är vita. Tror jag har skrivit om detta tidigare vid något tillfälle och det kommer säkert mer om dessa älgar fram igenom.
Det närmsta jag kom en stor älgtjur på min senaste resa, tycker den verkar lite plastig…
Den vita älgen i Munkedal har visat sig det sista till mångas glädje sedan den fejade hornen och en vit älg väcker alltid uppmärksamhet när den är synlig. För några veckor sedan träffade jag på en naturfotograf som hade åkt hela vägen från Stockholm för att försöka få en skymt av älgen, så det är många som är intresserade. Några år tillbaka så var man alltid helt ensam om man tog sig en sväng i området och det var inte så många som visste om att det ens fanns en vit älg. Ja, jag skriver en även fast många hävdar att det går tre vita älgar i området två tjurar och en kviga. Har pratat med flera jägare som är helt säkra på detta så visst borde det vara så men jag har aldrig under alla mina turer sett några andra vita älgar är ”den vanlige”. Det jätte viktigt att alla som besöker området uppför sig speciellt nu när det är många som prövar lyckan att få en skymt av älgen. Alla markägare och jägare som jag har pratat med är vänligt inställda både till älgen och till oss fotografer som tittar efter den och så skall det såklart vara fortsättningsvis också.
Munkedals kommun beställde en serie med naturbilder förra hösten för att använda i diverse marknadsföring och jag blev glatt överraskad när jag såg deras info guide för en vecka sedan som trycks på tre språk. Utan att framhäva bilden så är det roligt att älgen får en central roll i kommunen och jag tror att många turister tittar en gång extra på vem det är som traskar på vägen mot Munkedal.
Min bleka vän pryder Munkedals kommuns kart och informations guide 2015.
Skall försöka att vara mer aktiv här men efter en tripp i skogen så brukar kroppen säga sitt och som många vet så har jag lite åtagande som måste gå före. Gissar att jag de senaste åren har skrivit ungefär 250 artiklar om djur, natur och framförallt vårt fågelliv och efter det räcker inte orken till..
Septembermorgon och dimmorna dansar.
Tidningen Bohusläningen hade ett bildreportage om den vita älgen för ungefär 14 dagar sedan, klicka på länken nedan (öppnas i nytt fönster).
Må väl!
/Ingemar