En snabb titt

En snabb titt i närområdets holkar för göktyta avslöjar att det är eller har varit häckning i alla holkar. Det låter ju jätte bra vilket det på sätt och vis också är men som ni förstår så är det inte göktytan som har tagit holkarna i anspråk utan talgoxar och blåmesar.

Holk som är anpassad för göktyta.

Holk som är anpassad för göktyta.

Jag trodde nog att det skulle bli häckning av göktyta i någon av holkarna som finns i mitt närområde då jag vid flera tillfällen har hört göktytor vid några av holkarna.

Ingen hemma just nu men bomaterialet avslöjar att det har varit bebott i år tyvärr inte av göktytan.

Ingen hemma just nu men bomaterialet avslöjar att det har varit bebott i år tyvärr inte av göktytan.

Göktyteholkarna är byggda så att fronten enkelt kan öppnas för att man då eventuellt skall kunna ringmärka ungarna. De fåglar som nu häckar eller redan har häckat har släpat in bomaterial och lagt det på spånen som ligger i botten till göktytan så därför har det blivit ett rejält bygge på höjden.

En snabb titt i den tysta holken fick fart på tiggarlätena och avslöjade husockupanter i form av talgoxar.

En snabb och försiktig titt i holken avslöjade husockupanterna (talgoxe).

Hoppas att det går bra för de nu inneboende gästerna så får man hålla tummarna för att göktytan tittar in nästa år. Självklart så får holkarna städas till hösten så det återigen blir en 3-4 cm djup bädd av spån i botten.

Må väl!
/Ingemar

Älskad och hatad

Just orden älskad och hatad är nog ett förenklat sätt att beskriva vildsvinen som breder ut sig över landet. För fem – sex år sedan så var det riktigt exotiskt och pulsen steg när man under en morgon tur fick träffa på denna förvildade släkting till vår tam gris. Ja, det känslan får jag ännu efter massor av möten med vildsvinen och för mig så är de såklart älskade men..

Vildsvin.

Vildsvin i födosök på åkermark vilket är till stort förtret för markägare.

Vildsvinets tryne, ett "arbetsredskap" som kan ödelägga stora arealer.

Vildsvinets tryne, ett ”arbetsredskap” som kan ödelägga stora arealer.

Vildsvins jakt

Jägarna har fått ett nytt vilt att jaga och jakten skall vara spännande och köttet gott men som vanligt så finns det alltid två sidor av ett mynt. Lantbrukarna är något luttrade till dessa fantastiska ”arbetare” som kan vålla stora ekonomiska skador på åkergrödor och betesmark.

vildsvin,

Det är alltid mycket spännande att få möta vildsvin öga mot öga på nära håll.

 Vildsvinen genom min kameralins

Som naturfotograf så kan man inte annat än att älska vildsvinen på alla sätt och vis. De är oftast mycket skygga och de är nästan helt nattaktiva djur. Detta innebär långa slutartider och framför allt höga ISO-tal vilket alltid är en utmaning. Älgar och rådjur kan man ibland få träffa på vid relativt bra ljus men detta händer så gott som aldrig med vildsvinen. Någon gång kan vildsvinen komma rusandes över åkermarker i dagsljus men då har troligen någon skrämt upp dem från deras daglega i någon grantätning eller från ett blötområde. Detta resulterar aldrig i några bilder då de frustar förbi i hög fart om man råkar vara i närheten och ett stressat djur gör sig aldrig bra på bild.

Trafikolyckor med vildsvin

Se upp! Synen du inte vill se ...

Se upp! Olyckorna i trafiken med vildsvin har ökar markant i takt med en kraftigt stigande population.

I takt med att vildsvinen blir fler och deras områden blir större så ökar såklart risken att man möter ett vildsvin på vägbanan när man är ute och kör. Dessa viltolyckor ökar lavinartat och står snart för en betydande del av viltolycksstatistiken. Vildsvinen är förvånansvärt snabba och kan vara svåra att upptäcka då de är relativt låga i sin kroppsform. Har man sedan i betänkande att de oftast är aktiva under dygnets riktigt mörka timmar så inser man hur svåra de är att upptäcka. Vid en kollision så är de mycket kompakta i kroppen och de materiella skadorna kan bli omfattande. Deras låga kroppsform gör att de också kan hamna under bilen med en sladd som följd, tyvärr så handlar det då inte bara om materiella skador utan troligen även kroppsskador. Vi en trafikolycka med vildsvin och djuret lever så är den generella rekommendationen att man inte lämnar bilen då de kan vara mycket aggressiva i skadat tillstånd.

Ja, nog om det!

Som naturfotograf så är varje minut spenderad i vildsvinsmarker en härlig ”investering” oavsett om man får några möten med dem eller inte. Spänningen går inte att ta miste på och även fast de breder ut sig och populationen blir större så är det alltid en utmaning att fotografera dessa djur.

Må väl!

/Ingemar

 

 

 

Lycka till uggleungar

Tiden springer iväg som vanligt och även fast våren har varit kall så står inte naturen stilla och väntar. När det gäller de charmiga kattugglorna så har den största delen av årets kullar med ungar nu lämnat holken även fast det faktiskt fortfarande finns nykläckta ungar på något ställe.

Trötta uggleungar som väntar på att alla syskon skall få sina ringar vid ringmärkningen.

Trötta uggleungar som väntar på att alla syskon skall få sina ringar vid ringmärkningen.

För att underlätta vid inventering av alla holkar så har vi tillverkat ett ”ugglespö” eller rättare sagt ett toppknutet teleskopmetspö har byggts om för ändamålet. Fiskespöt utrustas med en kamera som kan filma inne i holken och man kan därefter dra slutsatser inför kommande ringmärkning.

Ugglespöt med tillhörande kamera tittar in i en kattuggleholk.

Ugglespöt med tillhörande kamera tittar in i en kattuggleholk.

Denna inventering sker en kanske två gånger på våren och det går oerhört fort så att störningen skall bli minimal för ugglorna. Oftast lämnar ugglehonan holken men hon kommer omgående tillbaka till då hela proceduren med filmningen invändigt av holken tar 30-40 sekunder från man har närmat sig holken tills man har dragit sig undan. När ungarna är lite större så brukar inte honan vara kvar i holken och ungarna tar det mesta i livet med en klackspark även när en konstigt flygande tefat seglar in i holken.

Inventering av kattuggla med hjälp av fiskespö

Film från inventering, sist i filmen kan man se dess ungar i holken vid ringmärkningen. Innan man för in kamera så knackar man alltid på för att ugglemamman skall kunna lämna holken en kort stund.

Redan för två veckor sedan hade denna unge lämnat holken. När bilden togs så kunde den flyga "hjälpligt" korta sträckor.

Bara 8 – 10 dagar in i maj så hade denna unge lämnat holken, tyvärr så hade denna ungen inga syskon utan var ensam i kullen. Nedan finns en film från 2014 då de var fyra ungar i kullen från samma holk.

Film om kattugglans ungar

Filmen är från 2104 och gjord några dagar efter att ungarna har lämnat holken, de året så var det fyra ungar i kullen till skillnad mot i år då det bara var en unge i kullen från samma holk.

Nu återstår det bara att önska årets uggleungar lycka till i livet!

Må väl

/Ingemar

 

 

 

Tjäder – gammelskogens krigare

Tjädern tittar försiktigt fram bakom trädstammen.

Tjädern tittar försiktigt fram bakom trädstammen.

Varje årstid har sina fåglar lite grov sett och den tidiga våren går alltid i orren och tjäderns tecken, just tjädern är en stor och mytomspunnen skogsfågel. Den har på senare tid blivit en synonym med gammelskogen som är dess främsta biotopval och där ligger oftast spelplatsen. Det är på spelplatsen som gammelskogens krigare slås om att vinna honornas gunst och att få para sig med dem. Oftast kan spelet bland tupparna vara mycket utdraget men honorna brukar befinna sig i området under en veckas tid, denna vecka benämns oftast som ”höneveckan” i folkmunnen.

Tjädertuppen traskar i kanten på av det nyss avverkade hygget.

Tjädertuppen traskar i kanten på ett hygge.

Moderna skogsbruket

Tjädern har varit och är utsatt för stora påfrestningar i form av det moderna skogsbruket främst är det skogsavverkningen som utgör ett hot mot tjäderbeståndet. Ett annat bekymmer är att skogen som återplanteras oftast är gran och den sätts för tätt vilket inte gynnar markvegetationen som tjädrarna är så beroende av.

Tjäder på spelplats i skogen.

Tjäder på spelplats i skogen.

Tjäderspel

Det är verkligen en av årets fågel höjdpunkter när man hör att någonstans i mörkret utanför gömslet finns det tjädrar. Deras läte minns man länge efter en session i tjädergömslet och just hur det ser ut som dom med med sänkta vingar flyter fram bland riset på marken i jakten på sin motståndare. Allt är inte nattsvart för tjädern utan tvärt emot vad man skulle tro så uppvisar den faktiskt en ökande trend under de senaste femton åren enligt Svensk fågeltaxerings standardrutter (Biologiska institutionen, Lunds universitet). Det går dock inte blunda för utvecklingen av det moderna skogsbruket och att det inte tas något ekonomiskt ansvar så de få resterna av gammelskog som idag finns kvar kan sparas för framtiden.

Födosökande tjäder.

Födosökande tjäder.

För tjädern så är markvegetationen inte bara en plats för kycklingarna att gömma sig utan det är även en de viktigaste födokällorna jämte tallbarr.  Tjädern är verkligen gammelskogens krigare och en tjäderspelplats är verkligen värd att skydda från avverkning.

Må väl!

/Ingemar

 

Triangeldrama

Salskraken jagar bort kniphanen så vattnet skvätter.

Salskraken jagar bort kniphanen så vattnet skvätter.

I bland händer det märkliga saker i naturen och det bildas par över artgränserna, oftast så blir det inga avkommor men det händer ibland att dessa förhållanden resulterar i ungar. I Björkås dammar i Vänersborgs kommun utspelade det sig ett triangeldrama av sällan skådat slag i våras då en salskrakes hane  fattade tycke för en kniphona. Denna händelse gick inte någon förbi och det var många både fågelskådare, fotografer och allmänt naturintresserade som lade mycket tid vid dammarna.

Hur mycket kniphanen än visade upp sig så var alltid salskraken där i bakgrunden och förstörde.

Hur mycket kniphanen än visade upp sig så var alltid salskraken där i bakgrunden och förstörde.

Salskraken som är en flyttfågel var på väg norrut till sina häckningsområden som återfinns i norra Skandinavien och norra Ryssland. Så att denna vildmarksfågel som bara ses i sträcktider eller under vintern hos oss skall slå sig ner i en mindre damm är verkligen unikt. Vid de få gånger som man vanligtvis ser salskraken så är det alltid på mycket långa håll och vid kusten eller i någon av vårt områdes större insjöar. Det var kärleken till kniphonan som höll kvar salskraken i dammen under lång tid, vi var många som funderade på om det skulle bli så kallade knipskrakar vilket avkomman heter då knipa och salskrake parar sig.

Salskraken är den dominerande och kniphanen får ingen möjlighet att närma sig sin hona.

Salskraken är den dominerande och kniphanen får ingen möjlighet att närma sig sin hona.

Salskraken befann sig i Björkås dammar i en dryg månad och gjorde livet surt för kniphanen på alla sätt och vis, kniphanen får snällt vänta tills nästa år på sin tur. Det finns dock ett litet frågetecken för det var en salskrake i Björkås dammar även under 2014 men den gången stannade den bara under några dagar så kan det vara samma individ? Om det skulle vara samma individ så kan det vara upplagt för triangeldrama även 2016. Det finns i alla fall inga knipskrakar i dammen idag, vilket kanske är tur då naturen inte har något att vinna på dessa parningar över artgränserna. Sedan så tror jag vi är väldigt många som hade varit där och tittat på dessa udda ungar om de hade funnits några i dammarna.

det något udda paret, salskrakshane och kniphonan tätt tillsammans.

Det något udda paret, salskrakshane och kniphonan tätt tillsammans.

Avkomman kallas som sagt för knipskrake de fåglarna får ett mycket säreget utseende och dessa är mycket sällsynta. Salskraken befinner sig mellan de vanliga skrakarna (småskrake, storskrake) och knipan genetiskt så det påverkar kanske att den lättare kan fatta tycke för en knipa. Uppskattningar av det Svenska beståndet av reproducerande salskrakar gör gällande att det finns ungefär 800 individer i landet och dessa återfinns under häckningsperioden främst i Lappland.

Salskraken går till attack mot knipan.

Salskraken går till attack mot knipan.

Fåglar är så fascinerande och ju mer man lär sig ju mer inser man så lite man kan, det finns alltid massor att lära sig om dem.

Ha en fin vecka!

/Ingemar

 

 

 

Ringmärkning av kattuggla

Honan tittar fram ur holken och undrar vad som är på gång.

Honan tittar fram ur holken och undrar vad som är på gång.

Tiden springer bara iväg som vanligt och i naturen står inget stilla oavsett om vi tycker våren är lite kall och tråkig. Några av vårens höjdpunkter är tjäder och orrspelen som redan har kulminerat med några veckors marginal. Som naturmänniska så lever man oftast med årstiderna och varje period i naturen har sin art och nu börjar det bli dags att ringmärka invånarna i kattuggleholkarna.

Ungarna lyfts försiktigt ur holken.

Ungarna lyfts försiktigt ur holken.

Ringmärkning av fåglar ligger till grund för forskning då man kan studera fåglars livslängd, förflyttningar och populationsutveckling. Det sätts en liten metallring runt ugglans ben med en unik sifferkombination. I Sverige är det Ringmärkningscentralen som finns på Naturhistoriska riksmuseet som sköter allt administrativt rörande ringmärkningen och det är även deras adress som står på ringarna så dit skickas en eventuellt upphittad ring.

Kattuggleungarna får åka tryggt i en hink både upp och ner från holken.

Kattuggleungarna får åka tryggt i en hink både upp och ner från holken.

ringmärkning, kattuggla, ipnaturfoto,

Ringmärkaren sätter på ringen med van och varsam hand.

Ugglor lever oftast ett mycket anonymt liv även för oss som försöker följa naturen mer ingående så det är alltid spännande att vara med på ringmärkningen.

ringmärkning, kattuggla,

Vid ringmärkningen finns det en liten möjlighet att närmare få studera dessa ungar utan någon extra eller ytterligare störning för ugglorna.

ringmärkning, kattuggla, unge, naturhistoriska riksmuseet

Nöjd och belåten unge sitter och väntar på att få hissas upp till holken igen.

Det är alltid lika fascinerande att både få en inblick i ringmärkningen av fåglar och att man inser vilka otroliga arbetsinsatser som görs i det tysta. Holkar skall både snickras, monteras upp och inventeras sedan så skall ju ungarna ringmärkas av en ringmärkare med rätt utbildning och kunskap.

(bilderna är från tidigare år, då det snart är dags för årets märkning)

Ha en fin vecka!

/Ingemar

Har du hittat en ringmärkt fågel

Har du hittat en ringmärkt fågel så ”glöm” absolut inte att rapportera in ringen, läs mer på länken nedan:

Naturhistoriska riksmuseet

Hornuggla – Long-eared owl

Hornuggla, det är inte svårt att förstå varifrån den har fått sitt namn.

Hornuggla, det är inte svårt att förstå varifrån den har fått sitt namn.

Hornugglan är en medelstor uggla som har en kroppslängd av 30-38 cm och vingspannet mäter 85-98 cm. Det är inte svårt att förstå varför hornugglan heter just hornuggla med sina långa örontofsar som den kan resa lite beroende på humör. På engelska heter den long eared owl som fritt översatt blir ”lång-örad uggla”. Örontofsarna är såklart inga öron utan bara fjädrar som fäster i området runt öronen. Hornugglan är relativt vanlig i de södra och mellersta delarna av landet och den trivs främst i jordbrukslandskapet där man med lite tur kan få se den jaga i gryning och skymning över de öppna ytorna.

Hornuggla på dagkvist i en tall, där de oftast är mycket svåra att få syn på.

Hornuggla på dagkvist i en tall, där de oftast är mycket svåra att få syn på.

Ha en fin helg!

/Ingemar

 

Rackelhanen, en sällsynt skojare i fågelvärlden

Många har säkert hört talas om rackelhanen men trott att det är ett uttryck och inte en fågel. Rackelhanen är en riktigt skojare i fågelvärlden och existerar i allra högsta grad även fast den är mycket sällsynt. Den är en korsning mellan orre och tjäder, det spekuleras i att det också mer specifikt är orrtupp och just en tjäderhöna som har haft en kärleksstund. Just konstellationen orrtupp och tjäderhöna grundar sig på teorin att det skiljer för mycket i storlek mellan en tjädertupp och en orrhöna.

Rackelhanen är en mycket vacker fågel, här visar den upp sig i all sin prakt.

Rackelhanen är en mycket vacker fågel, här visar den upp sig i all sin prakt.

När två olika arter parar sig så kallas dessa avkommor för hybrider och de vanligaste är att dessa hybrider blir helt sterila, vilket också är det troliga för rackelhanen. Rackelhanarna brukar uppträda spelgalna året runt för den som har turen att träffa på dem eller oturen om man så vill. Det är ju faktiskt så att spelgalna tjädrar och rackelhanar kan gå till attack mot människor. Som alltid så gäller det  att man inte stör dessa fåglar för mycket i deras hormonstinna tillstånd för det är såklart påfrestande fåglarna att uppvisa detta spelgalna beteende.  Rackelhanen skiljer de sig en del från både orren och tjädern i utseendet och hamnar i något gränsland. Det samma gäller rackelhanens läte som också skiljer sig markant från sina föräldrar orren och tjädern.

Närbild på rackelhanen med sina uppburrade ögonbryn.

Närbild på rackelhanen med sina uppburrade ögonbryn.

Det brukar dyka upp rackelhanar på olika platser i landet med jämna mellanrum men efter ett antal år så brukar rapporterna ebba ut och fåglarna har troligen avlidit.

 

 

Unik bild då både orre, tjäder och rackelhanen är synliga på mossen. Vem vet det kanske var här som rackelhanens föräldrar hade en intim stund över artgränserna.

Unik bild då både orre, tjäder och en rackelhane är synliga på mossen. Vem vet det kanske var det här som rackelhanens föräldrar hade en intim stund över artgränserna några år tidigare.

 

Ha en fin helg!

/Ingemar

Här nedan finns det mer att läsa angående mitt tidigare inlägg om norrsken:

http://www.expressen.se/gt/ny-chans-att-se-norrsken-i-kvall/

 

 

 

Aurora borealis – Norrsken

Fantastiska upplevelser med norrsken på hemmaplan

Norrsken klingar alltid lite speciellt i öronen på en fotograf men oftast så är det synonymt med en resa norrut under vinterhalvåret. Vet inte hur många gånger som diverse appar på smartphone har gett små indikationer att nu Ingemar, nu har du möjlighet här hemma.

Närheten till Herrestadsfjället har gjort att antalet nattliga resor har blivit många under åren i jakten på aurora borealis men resultatet har alltid varit magert. Det brukar ha varit någon kattuggla som har hoat från något av deras revir där uppe. Det händer även någon gång att en pärluggla lägger sig i men det var några år sedan sist.

Under vårvintern som har gått har det varit ovanligt mycket solstormar som har resulterat i förvånansvärt bra förutsättningar för norrsken här hos oss.  Det är solen som kastar iväg partiklar i form av protoner och elektroner och dessa partiklar har blivit mycket laddade via accelererade rörelse i magnetosfären innan de  träffar jordens atmosfär och norrskenet uppstår.

Som så många gånger förut åkte jag upp på fjället och spanade, omgående kunde jag med kamerans hjälp se att det fanns lite norrsken men inte mycket. Precis som med fåglar och djur är det tålamod som gäller och är det något jag besitter så är det tålamod. Efter några timmars spanande var det dags för en rundtur med bilen för att lyssna efter ugglor i väntan på norrskenet och visst hörde jag någon kattuggla som tog sig ton lite sporadiskt. På väg söderut på fjället igen kunde jag konstatera att nu händer det något på allvar, norrskenet var tydligt framträdande för blotta ögat till och med från bilen när jag körde. Detta resulterade i att jag fick mycket bråttom till sjön igen, detta fick jag ju inte klanta bort.

Äntligen, riktigt bra norrsken på Herrestadsfjället med en härlig reflektion i vattenytan.

Äntligen, riktigt bra norrsken på Herrestadsfjället med en härlig reflektion i vattenytan.

Det blev någon timma vid sjön och norrskenet kom och gick i vågor, ibland knappt synlig men en bild i kameran avslöjade att det fanns kvar och sedan startade det upp på nytt. När jag stod och fotograferade och pärlugglan drog en kort stråf var livet enkelt att leva, nästan för bra att vara sant. Ugglan hördes bara under någon minut på långt med lite blåst men vad gjorde det när aurora borealis dansar. När jag packade ihop för natten så hade det varit lugnt en bra stund men jag tänkte att jag måste spana från håll upp mot fjället.

Tv-masten på Herrestadsfjället med dansande norrsken är en fantastisk syn.

Tv-masten på Herrestadsfjället med dansande norrsken är en fantastisk syn.

Jag blev helt paff när det var enormt norrsken synligt från villaområdet där det fanns massor av störande ljus från både Torp köpcentrum, villaområdet och själva masten. I förgrunden på bilden ser man verkligen hur mycket ljuskällor som stör ändå var upplevelsen enorm. Bilden är tagen 02,45 och det ville inte ta slut… Tills jag tänkte tanken att jag måste upp på fjället igen där det är mörkt för intensiteten på norrskenet är många, många gånger starkare nu när jag fotograferar masten än det var uppe vid sjön.  Gissa vad som hände, det var som någon bara ”släckte lågan” och vem vet när jag får uppleva detta igen på hemmaplan…

Må väl!

/Ingemar

 

Lyckade häckningar av kattuggla

Hur man än vänder och vrider sig så brukar det alltid gå en månad mellan mina inlägg och jag skriver alltid att jag skall bättra mig men… Det börjar snart påminna om ett nyårslöfte, som ständigt bara bryts.

Hur som helst så är vi mitt uppe i perioden som man har längtat efter hela vintern, fåglarna dyker upp och värmen börjar infinna sig. Försiktig och snabbt kan man titta till uggleholkarna för att se om det finns några hyresgäster i holkarna inför kommande ringmärkning och visst verkar det så. Det är häckning i fem av de sex senast uppsatta holkarna så det är ju mycket glädjande och detta verkar såklart lovande för framtiden.

Kattugglan tittar fram ur en nyuppsatt holk.

Kattugglan tittar fram ur en nyuppsatt holk.

Må väl!

/Ingemar